Bättre arbetsförutsättningar lönar sig

Det finns mycket omfattande vetenskapligt stöd för att arbetsmiljön har en stor betydelse för de anställdas hälsa men inte minst för företagets grundläggande mål när det gäller produktivitet och kvalitet. Det finns med andra ord både starka moraliska och ekonomiska skäl att regelbundet följa upp och ha kontroll på hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö.

Forskningen visar att t ex långvarig exponering för obekväma arbetsställningar, monotont och ensidigt arbete och tunga lyft är allvarliga ohälsofaktorer men också har en klar negativ inverkan på produktivitet och kvalitet. Regelbunden kartläggning av hur medarbetarna upplever sin fysiska arbetsmiljö i dessa och alla andra perspektiv (t ex värme/kyla, ljus, ljud mm) är en förutsättning för en effektiv styrning av produktivitet och kvalitet i företaget.

Klart vetenskapligt stöd finns också för att ökad risk för ohälsa och frånvaro är följdverkningar på bristfällig psykosocial arbetsmiljö. Exempel på faktorer med stor inverkan på hälsa, produktivitet och kvalitet är för höga prestationskrav, bristande möjligheter att påverka egen arbetssituation, dåligt socialt klimat och dålig arbetsgemenskap, brist på effektiv konflikthantering samt dålig relation med närmaste chefen. Även här är regelbunden kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön en förutsättning för en effektiv styrning av produktivitet och kvalitet.

Sammanfattar vi vad forskningen visat så kan vi samtidigt konstatera att en bättre arbetsmiljö leder till:

• Bättre hälsa
• Högre närvaro
• Högre produktivitet
• Högre kvalitet

= Högre lönsamhet

En förutsättning för att genomföra effektiva förbättringar av arbetsmiljön (den upplevda arbetsmiljön) är regelbundna kartläggningar.